Våra fokusområden
Mental hälsa
Psykisk hälsa har ofta definierats som förekomsten av mentalt välbefinnande. I anslutning till den definitionen av psykisk störning har det uppställt tretton symtom på psykisk hälsa. De första två symtomen kallas hedoni och de övriga positiv funktionalitet.
- Positiv affekt – vid gott humör, lugn och full av liv.
- Upplevd lycka och nöjdhet – känner sig nöjd och tillfreds med livet.
- Självacceptans – har en positiv bild av sig själv, sitt förflutna och accepterar olika aspekter av självet.
- Social acceptans – har en positiv bild av andra samtidigt som personen accepterar olikheter och människors komplexitet.
- Personlighetsutveckling – visar insikt i sin potential och utveckling och öppenhet inför utmaningar.
- Social aktualisation – anser att människor och samhället kan utvecklas positivt och växa.
- Mening med livet – har målsättningar som ger livet en mening.
- Social kontribution – anser sig ha något att tillföra samhället, och att vad man gör är av värde för andra.
- Behärskning av omgivningen – klarar av att behärska komplicerade miljöer och kan välja miljö som passar sina behov.
- Social koherens – intresserad av samhället eller omgivningen, och anser att samhället är meningsfullt och begripligt.
- Autonomi – är självgående med av samhället accepterade eller konventionella uppfattningar, och kan stå emot oönskat grupptryck.
- Goda mellanmänskliga relationer – har varma, tillitsfulla och tillfredsställande relationer, och har förmåga till intimitet och empati.
- Social integration – har en känsla av att vara en del av samhället, och att samhället är ett stöd.
”Det finns många diagnoser inom psykisk ohälsa, bland annat depression, utmattningssyndrom, fobier, ångest och självskadebeteende. Det kan även bero på olika kriser och svårigheter i livet, ständig stress och oro som skapar negativa tankemönster. Att lära sig hantera stress, som vi dagligen utsätts för, kan vara ett första steg till en bättre psykisk hälsa.”
Hur arbetar vi för god psykisk hälsa?
Som människa har du frihet att göra dina egna val. Du kan välja hur du ska förhålla dig i olika situationer, om du ska tolka dem positivt eller negativt, om det är situationer du kommer vilja utsätta dig för flera gånger etc. På samma sätt kan du påverka din syn på dig själv.
Du kan faktiskt välja om du vill skapa tilltro och kärlek till dig själv, och bygga upp en bra självkänsla eller om du vill se på dig själv utifrån alla de problem du upplever och skapar begränsningar i din personlighet.
Att komma till självinsikt, känna igen sina vanliga tankemönster och förändra dessa till det mer positiva är fullt möjligt. Genom ett medvetet förhållningssätt och acceptans kan man hitta mer närvaro i det som kallas för nuet istället för att vara i tänkandet.
Genom olika övningar kan man praktisera och träna upp vår hjärna till att hitta vilan mellan våra tankar och det vi gör till ett mer harmoniskt och balanserat tillstånd.
Genom att bli mer medveten om dina tankar kan du även lära dig kontrollera olika situationer bättre, ta de rätta besluten samt utveckla dig till din fulla potential. Precis som att du tränar din fysiska kropp till nya rörelser, behöver du också träna dina kognitiva tankar.
Det är dock lättare sagt än gjort, många har inte de verktyg eller förutsättningar att nå dit därför vill vi från Unga Drömmar vara behjälpliga i denna samhälles utveckling.
Fysisk hälsa
Fysisk inaktivitet har blivit identifierad som den fjärde största riskfaktorn för global mortalitet (6 % av dödsfall globalt).
Det kommer efter högt blodtryck (13 %), Tobaksanvändning (9 %) och högt blodsocker (6 %). Övervikt och fetma ansvarar för 5 % av globala dödsfall.
De ökande nivåerna av fysisk inaktivitet medför stora konsekvenser för allmänhälsan. WHO har skapat riktlinjer och en global strategi för att bekämpa och påverka denna trend. De vill att länder aktivt vidtar åtgärder för att få befolkningen att öka sin fysiska aktivitet.
”Bristen på fysisk aktivitet är en av de stora orsakerna till sjuklighet och död i dagens samhälle och medför stor ekonomisk belastning för hälso- och sjukvården förutom det lidande det medför för individen och anhöriga.”
Att öka den fysiska aktiviteten är därför en viktig uppgift för samhället i allmänhet. Våra kroppar är byggda för fysisk aktivitet. Med begreppet Fysisk Aktivitet menas all kroppslig rörelse som produceras av skelettmuskler och resulterar i energiförbrukning, alltså inte bara träning utan allt utnyttjande av vår inneboende kapacitet till rörelse. Metoden att använda motion för att förebygga och behandla en rad olika sjukdomstillstånd är ingen ny företeelse. Det finns ett tydligt samband mellan fysisk aktivitet och minskning av en rad sjukdomar som hjärtbesvär, cancer, diabetes och fetma.
Dessutom har träning visat sig kunna minska depression och oro. Kognitiva förmågor som inlärning och minne verkar också kunna förbättras med fysisk aktivitet genom förändringar i både hjärnstruktur och funktion.
Om de hälsoeffekter man erhåller med fysisk aktivitet är likvärdiga de man får genom medicinanvändning borde sjukvårdspersonal ordinera träning lika självklart som mediciner! Fysisk aktivitet har stor potential att förbättra hälsotillståndet. Praktiskt sett är kostnaden för att bli fysiskt aktiv betydligt lägre än den för mediciner och med färre negativa bieffekter. Motion och träning kan hjälpa till att bygga sociala relationer och sammanhang.
Det är samhällets och allas ansvar att uppmuntra till en livsstil där fysisk aktivitet uppmuntras och underlättas och möjligheten att delta i fysisk aktivitet borde ses som en grundläggande mänsklig rättighet. En aktiv befolkning är en frisk befolkning!
Social hälsa
Världshälsoorganisationens definition på hälsa är fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande. Sunda sociala relationer påverkar vår hälsa positivt.
För att må som bäst behöver vi bli bekräftade, känna sammanhang och tillhöra en gemenskap.
Sociala aktiviteter stimulerar hjärnan och kan kompensera för skador som kan uppkomma med ökad ålder.
Många av riskfaktorerna för depression och ångest är påverkbara; det går att åtgärda kroppsliga besvär, social isolering och ohälsosamma levnadsvanor.
Exempelvis kan social inkludering och användning av digital teknik vara ett sätt att främja social delaktighet bland äldre.
Vi vill arbeta för att undvika att äldre människor blir ofrivilligt isolerade i sina hem.